Amning

Denna broschyr står för vår gemensamma kunskap och policy vid barnmorskemottagningar, förlossningen och perinatalavdelningen, Lasarettet i Helsingborg och är sammanställd av barnmorskorna Ann-Charlotte Alriksson, Kirsti Kaski, Linda Kvist och Lena Rosvall-Boström.

Vi vill delge dig en del av vår erfarenhet om amning. Broschyren är tänkt som ett komplement till muntlig information, som förberedelse inför amningsperioden samt som "uppslagsverk" under tiden du ammar.

Innehållsförteckning

WHO:s 10 steg till en lyckad amning.

Visste du detta om amning och bröstmjölk?

Den första tiden efter förlossningen

Från råmjölk till mogen mjölk

Hur vet jag att barnet får tillräckligt?

Konsten att mjölka för hand

Kost och amning

Tvillingamning

Att sluta amma

Trötthet och nedstämdhet

Såriga bröstvårtor

Om du är bröstopererad

Mjölkstockning

Amning och mediciner

WHO:s och UNICEF:s 10 steg till en lyckad amning

År 1990 tog WHO och UNICEF fram en deklaration som heter Innocenti-deklarationen som syftade till att öka världens medvetenhet om amningens betydelse för hälsa hos både mor och barn. Ur detta arbete växte de 10 steg till en lyckad amning fram.

En kvalitetsutmärkelse som heter "Amningsvänligt sjukhus" delades ut av WHO och UNICEF till sjukhus som uppfyllde de 10 stegen. Detta skedde först efter mycket noggrann kontroll. Lasarettet i Helsingborg och Sjukhuset i Ängelholm fick utmärkelsen första gången 1993. Arbetet gick vidare efter sammanslagningen av förlossningsklinikerna och 2001 fick nordvästra Skåne, som andra platsen i Sverige, utmärkelsen som "Amningsvänlig vårdkedja". Detta är något som vi är mycket stolta över.

Visste du detta om amning och bröstmjölk?

• Bröstmjölken är den absolut bästa näringen för ett nyfött barn, den innehåller bl a antikroppar och motverkar infektioner.
• Amningen är inte bra bara för barnet. När amningen väl fungerar och mamman känner sig trygg med den är det även en härlig, skön och rogivande stund för mamman.
• Den första mjölken - "råmjölken" - innehåller tre gånger så mycket näring som den mogna mjölken.
• En mamma som får sitt barn för tidigt får mjölk som är mer näringsrik och lättsmält en en mamma som får barn vid fullgången tid.
• Mjölkmängden varierar från mamma till mamma. Vid 2 månader kan det skilja på en halv liter per dygn mellan mödrar som ammar fullt och har välmående barn.
• En timme efter amningen har cirka 40% av mjölken återbildats och efter två timmar 75%.
• Den feta mjölken kommer alltid sist vid varje amningstillfälle och under förmiddagen är mjölken totalt sett fetare än under eftermiddagen.
• Genom att hålla barnet "rätt" vid bröstet undviker man såriga vårtor, för liten mjölkmängd, mjölkstockning och andra amningsproblem.
• Bröstmjölken har både bakteriedödande och läkande effekt och går därför utmärkt att stryka på "röda stjärtar", sår, nariga kinder med mera.
• Mjölken kan aldrig ta slut från den ena dagen till den andra. De tar minst två dagar utan att barnet suger innan mjölken börjar försvinna. Däremot kan det vara svårt för all mjölk att komma ut om utdrivningsreflexen inte fungerar tillfredsställande.
• Första halvåret är bröstmjölken helt tillräcklig som mat.
• Även under andra halvåret är bröstmjölken utmärkt som "basmat", med annan mat som komplement.
• Andra året är bröstmjölken utmärkt som tilläggsmat.

Den första tiden efter förlossningen

Idag har man genom forskning och erfarenheter fått kunskaper om hur vi bättre kan stödja och främja amningen, samt kontakten mellan barnet och föräldrarna redan från början. Vi har därför försökt anpassa vården till de kunskaperna.

Man har sett att barnet mår bäst av att få vara så mycket som möjligt hos sin mamma och pappa. Barnet känner igen föräldrarnas röster, rörelser och blir därmed lugnare, tryggare och sover bättre. Pappans kunskap om amning och positiva stöd är också mycket betydelsefull för amningen.

Den första amningen - råd för en bra amningsstart

En av våra viktigaste uppgifter är att se till att du och barnet får en så bra amningsstart som möjligt. Barn som ammas direkt efter förlossningen är piggare och mer sugvillig de första dagarna. Att lägga barnet till bröstet direkt efter förlossningen är inte arbetsamt för dig om du får den hjälp du behöver. Den kan istället bli en stark och energigivande upplevelse efter ett hårt arbete.

Genom information om barnets amningsreflexer, sök- och sugrörelser ger vi dig ro att avvakta och stödja barnets sökande efter bröstet.

Om ditt barn inte vill suga är det tillräckligt att barnet ändå får ligga nära och få hudkontakt. Låt barnet få den tid det behöver att själva få bestämma takten.

Försök avvakta med barnskötning, egen måltid och telefonsamtal och så vidare tills efter första amningstillfället, då det viktiga samspelet mellan mor och barn annars kan störas.

Om man av någon anledning har missat tillfället efter förlossningen, kan man återskapa situationen även senare genom att lägga barnet naket hud mot hud mot mammas mage.

Låt amningen ta tid i början

Att ge barnet och sig själv tid i början av amningen har man igen senare.

Kom ihåg att amning inte är något man lär sig på en gång. För en del mammor tar det några dagar, medan det för andra kan ta några veckor innan man känner sig trygg med amningen.

Om du inte har ätit på några timmar så se först till att du får något i magen innan du sätter dig att amma. På så sätt undviker du onödig stress som ofta uppstår när man är hungrig. Är det ont om tid för att äta en smörgås eller frukt så drick gärna ett glas vatten eller någon annan dryck.

För att amningen ska vara en skön stund och för att du ska kunna utnyttja den vila amningen ger, så se till att sitta eller ligga bekvämt. Den kan vara mycket bra att redan från början använda både sittande och liggande ställning. Barnmorskorna ger tips och hjälper dig att hitta rätt position.

Rätt läge vid bröstet.
Rätt läge och rätt tag om bröstet är två av förutsättningarna för amning. Vid varje amningstillfälle bör du se till följande:

• Att barnet ligger vänt mot dig med hela kroppen, "mage mot mage".
• Barnets näsa ska vara mitt framför din bröstvårta så att du slipper lyfta bröstet upp, ner eller åt sidan.
• För barnet till bröstet, inte tvärtom.
• Vänta tills barnet gapar så stort att det får ordentligt tag om vårtgården (ej enbart om vårtan). Detta kan ibland ta flera minuter, barnet vrider huvudet fram och tillbaka över vårtan och kan även "smågnälla" lite under tiden. Det använder sig av den så kallade rooting-reflexen, det vill säga barnet roterar huvudet från sida till sida. Undvik att röra barnet i ansiktet under tiden då detta distraherar.
• Överläppen och tungan ska omsluta bröstvårtan och större delen av vårtgården med underläppen utåtvikt. Då suger barnet eller snarare trycker ut mjölken med tungan. Käkpartiet ska arbeta, inga gropar i kinderna.
• Se till att barnet suger med långa djupa sugtag.
• Låt barnets huvud ligga något bakåtlutat så att hakan ligger in mot bröstet, detta för att barnets näsa ska bli fri.
• Lyssna efter om barnet sväljer. Sväljningarna är glesa de första dagarna och därefter kommer de med tätare intervall.
• Erbjud ditt finger att hålla i så samverkar sug- och gripreflexen och barnet suger bättre.
• Avbryt helst inte barnet när det suger, utan låt det suga färdigt tills det spontant släpper.

Råmjölk
De flesta mammor oroar sig för att de inte har någon mjölk i brösten de första dagarna, men så är det inte. En del kvinnor har råmjölk i brösten redan under slutet av graviditeten, för andra dröjer det till efter förlossningen. Det är hormoner som ser till att mjölk bildas och som även ser till att mjölken kommer ut. Dessa hormoner finns i stora mängder redan direkt efter förlossningen.

Råmjölken finns de första dagarna och är oftast gul i färgen. Råmjölken finns i små mängder mer den är tillräcklig för det friska fullgångna barnet.

Råmjölken är starkt koncentrerad och mer innehållsrik än den mogna mjölken och där finns även alla de antikroppar och immunämnen som barnet så väl behöver. Det nyfödda barnets magsäck rymmer endast ett par teskedars volym.

Från råmjölk till mogen mjölk

Mamman har obehag av sina spända bröst samtidigt som hennes hormoner kan ha stora svängningar, vilket gör att hon kan känna sig deppig och gråtfärdig. Barnet kan ha lite svårare att fatta tag om det spända bröstet samtidigt som tarmen "kör igång" ordentligt för första gången och orsakar knip och skrik. Man kan prova att handmjölka lite innan man lägger barnet till bröstet. Pappan kan hjälpa genom att ge lite extra stöd till sin kvinna.

Allt detta är övergående och efter 1-2 dygn har spändheten i brösten "lagt sig" och allting börjar fungera bättre. Detta är en del av den normala amningen och bör inte förväxlas med mjölkstockning. Mot spändheten kan det kännas skönt med värme, fetvadd i behån, varm dusch mot brösten och massage.

Undvik att pumpa!
Tidigare var det vanligt att man uppmanade mammor att pumpa ur brösten när de blev spända och även tömma brösten "ordentligt" efter varje amning. Nu vet vi att sådana åtgärder oftast förlänger problemet och gör att mjölkproduktionen kommer i obalans.

Skulle du ha obehag av spända bröst så ska du veta att det är helt normalt och går över. Försök att känna dig stolt och glad över att du kommit en bra bit på väg. Glöm inte heller att barnet suger både bättre och effektivare än pumpen. Många mödrar har också svårt att släppa ifrån sig mjölken när de pumpar och detta skapar onödig oro. Det är lätt att tro att det ej finns mjölk eller att den tagit slut, men det stämmer inte.

"Undvik tröstnapp - tuttförvirring"
Var försiktig med sugnappar under barnets första levnadsveckor. Alla barn klarar inte inte två olika sugtekniker under inlärningsprocessen, att dels suga på bröstet (stort gap) och dels suga på tröstnappen (litet gap). Låt barnet istället har fri tillgång till bröstet.

Hur ofta och hur länge?
Hur länge barnet suger varierar från gång till gång och från barn till barn. Vissa barn suger några minuter medan andra suger en hel timme eller mer. Avbryt helst inte barnet utan låt det släppa taget själv. När barnet släpper taget, tag upp det på axeln och klappa lite på ryggen för att underlätta rapning. Oftast piggnar barnet till och är villigt att suga på det andra bröstet. Om man inte har en mycket stor mjölkproduktion skall man bjuda båda brösten vid varje amningstillfälle. Är amningsstunden väldigt utdragen utan att ditt barn blir tillfreds kan det bero på fel sugteknik. Hör av dig till någon som kan visa dig eller se under rubriken, "Rätt läge vid bröstet".

Barnet är i regel piggt de närmaste timmarna efter förlossningen. Det är viktigt att försöka ge barnet möjlighet att suga då, eller i alla fall ligga hud mot hud. Efter denna period kommer i regel en trötthetsperiod som kan vara något dygn då barnet sover mycket och vill suga lite (passa på att vila själv) för att sedan vilja suga desto mer på 2:a och 3:e dygnet. Hur ofta, varierar från barn till barn. De flesta vill suga väldigt ofta. Detta är naturens sätt att se till att brösten stimuleras mycket för att mjölken ska "komma igång" snabbt. (Ju oftare barnet suger, desto mer stimuleras mjölkproduktionen.) Det betyder inte att barnet behöver suga mycket ofta under hela amningsperioden eller att barnet "vänjer" sig vid det, utan oftast brukar amningsstunderna glesna. Denna "nötning" resulterar nästan alltid i att bröstvårtorna blir ömma och får små sugblåsor ute i spetsarna. Dessa blåsor går ofta sönder och det blir lite skorpbildning. Det här är normalt och kan ses som kroppens sätt att härda vårtorna. Besvären är övergående. Efter en tid brukar de flesta bröstbarn äta cirka varannan, var tredje timme, men även här finns stora variationer. Det är vanligt att nyfödda har en aktiv period på kvällen och förnatten. Många barn suger mer sällan på förmiddagen och oftare på eftermiddagen.

Hur vet jag att barnet får tillräckligt?

Genom att barnet själv får bestämma är det ska ammas regleras mjölkproduktionen automatiskt efter barnets behov. Kanske var förlossningen eller anpassningen efter denna jobbig för barnet. För dessa barn är amningen en lugnande trygg och skön stund hos mamma.

Förr vägde man barnet före och efter amningen för att se om mjölken fanns i tillräcklig mängd, men nu vet man att det är ett av de bästa sätten att förstöra amningen.

Metoden är inte tillförlitlig då barnet äter så olika mängd från gång till gång. Ibland äter det ett litet mellanmål, en annan gång en ordentlig middag.

Mjölkmängden varierar också från mamma till mamma. En del mammor kan ha fetare mjölk men lite mindre mängd, medan andra har lite tunnare mjölk men istället större mängd. Detta är helt normalt och inget man ska oroa sig för. Varje mamma har mjölk som är anpassad till just hennes barn.

Här är några tips som kan hjälpa dig

• Försök lita på dig själv och din förmåga att producera mjölk.
• Se efter att ditt barn verkar må bra och att det bajsar och kissar. Bröstmjölk är så perfekt anpassat för barnet att det egentligen inte finns några slaggprodukter. Om barnet bajsar är det ett tecken på att mjölken räcker mer än väl.
• Känner du dig orolig över att mjölken inte räcker, kan du alltid amma några extra gånger för att på så sätt öka mjölkmängden. Ju oftare och mer du ammar, desto mer mjölk bildas. Det är aldrig fel att lägga barnet till bröstet.

Utdrivningsreflexen
Utdrivningsreflexen kan vara lite känslig ibland. Det kan märkas på att barnet suger en stund, släpper taget och sedan börjar skrika. Det finn flera sätt att påverka utdrivningsreflexen positivt:

• Sitt skönt och avslappnat.
• Andas några djupa andetag.
• Försöka att ta det lugnt och tänk att detta är vanligt och övergående.
• Försök handmjölka igång utdrivningsreflexen. Ät eller drick något före amningen.

Få friska barn behöver extra mat
Förr gav man de flesta nyfödda barn extra mat på flaska. Då förstod man inte råmjölkens fantastiska betydelse eller hur tillmatning kunde störa amningen. Idag vet vi att det är mycket få friska nyfödda barn som behöver extra vätska eller mat de första dagarna. Om tillmatning trots allt behövs skall det ske i samråd med barnläkare och föräldrar.

Vad betyder det när barnet skriker?
Barnskrik är något som stressar och oroar de flesta föräldrar. Barn skriker olika mycket. Naturligtvis skriker barn för att de vill något. Länge har inställningen varit den att barn skriker när de är hungriga, har ont i magen eller har våta blöjor. Vi vet nu att även nyfödda barn är små individer med olika behov och med fullt utvecklad känslighet. Barnen skriker också för att de kan vara lite oroliga, vill ha lite närhet eller för att de helt enkelt har tråkigt.
Det är aldrig fel att prova lägga barnet till bröstet, då detta förutom mat, också ger trygghet och närhet. Är barnet mätt tar det inte bröstet eller så hjälper den extra "skvätten" mat till att "möblera om" i tarmen och eventuella magknip kan försvinna.

Tillväxtperioder
Barnets tillväxtperioder är en av de vanligaste anledningarna till att mammor slutar amma. Barnet blir kanske plötsligt skrikigare och verkar inte vara nöjt. Ofta beror detta på att barnets efterfrågan på mjölk ökar på grund av att barnet är i en tillväxtperiod. Barn växer oftast "stötvis" och kommer i tillväxtperioder under hela sin uppväxt. De behöver då mer mat, mjölken räcker inte, vilket felaktigt kan tolkas som att mjölkmängden har minskat. Låt barnet äta oftare under några dygn, vid dessa tillfällen så finner ni snart rytmen igen. (Ju mer och oftare barnet suger, desto mer mjölk bildas.) Det är också vanligt att barnet är skrikigt på kvällen och gärna vill ammas mycket ofta då. Detta beror på att de flesta mammor har mindre mjölkmängd efter att ha varit igång hela dagen och att mjölken oftast också är mindre fettrik på kvällen och därför ger sämre mattnadskänsla. Man kan också luras tro att mjölken är slut för att brösten inte längre känns lika stora och stinna som vid mjölkproduktionens start. (Förändringen beror dels på hormonella faktorer, dels på att brösten ställer in sig på barnets behov.) Kom ihåg att ett mjukt bröst kan innehålla lika mycket mjölk som ett spänt bröst.

Konsten att mjölka för hand

Kost - amning

Tvillingamning

Här är några tips - ge dig tid att få amningen att fungera!

• Det finns både "amningsbräda" och amningskudde att köpa som hjälpmedel för att lättare kunna amma båda barnen samtidigt.
• Amma båda samtidigt så fort som möjligt. Du spar tid och det finns de som säger att man får bättre utdrivning och produktion vid stimulans av båda brösten samtidigt.
• Låt det piggaste barnet bestämma takten, dvs när den ena vaknar och vill suga, så väcker du det andra för att kunna amma det samtidigt.
• Har du svårt att finna en bra amningsställning själv så kan vi visa dig. De flesta brukar föredra att lägga barnen med huvudena mot varandra och magarna vända mot mammans midja.

Att sluta amma

Trötthet och nedstämdhet

Såriga bröstvårtor

• Det är viktigt med noggrann handhygien, tvätta händerna innan du rör vid dina bröstvårtor.
• Barnets position vid bröstet och tag om bröstvårtan kan påverka nötningen på vårtorna. Be barnmorskan att bedöma barnets position och tag.
• Amma gärna sittande så får du bättre överblick på hur barnet suger.
• Om det känns mycket besvärligt kan det vara aktuellt med amningsvila 1-2 dygn. Då skall du handmjölka eller pumpa och ge med kopp och tesked.
• Smörj vårtorna med bröstmjölk efter amningen.
• Lufta bröstvårtorna en stund efter amningen.
• Om såren ej läker trots ovanstående behandling kan det vara aktuellt med en sårodling. Vid positivt odlingssvar eller stark misstanke om infektion ges antibiotikabehandling i tablettform.

Om du är bröstopererad

Mjölkstockning

Om du får symptom på mjölkstockning bör du kontakta amningsmottagningen i Helsingborg, minicallnummer: 070-207112 eller Ängelholm, minicalnummer: 0704-435518.

Det pågår forskning om mjölkstockningsproblem runt om i världen. Trots detta vet vi fortfarande inte vad som är det bästa sättet att behandla mjölkstockning.
När den nyblivna mammans bröst fylls med mjölk för första gången uppstår ofta en känsla av både tyngd och spändhet i brösten. Denna spändhet, som uppstår på ungefär tredje eller fjärde dagen efter barnets födelse, är en normal företeelse. Symptomen liknar dock de symptom som upptår vid mjölkstockning.
Mjölkstockning kan uppstå när som helst under amningstiden. Ibland kommer det väldigt snabbt, ibland utvecklas det långsamt.

Symptomen
Symptomen varierar men är huvudsakligen följande:

• Feber. Ibland kan febern vara så hög att mamman får "frossa". Ibland upplevs det att febern kommer och går. Vissa mammor har ingen feber alls.
• Värk i kroppen. Detta upplevs som influensa och uppstår då kroppens immunförsvar aktiveras.
• Spända bröst. Mjölkstockning kan drabba ett eller båda brösten samtidigt. Det kan kännas att bröstet/brösten aldrig blir "tömda".
• Knutor i brösten. En eller flera områden i bröstet/brösten känns speciellt hårda och ofta ömma.
• Rodnad på brösten. Ibland rodnar ett parti som är ungefär lika stor som en enkrona, ibland rodnar större delen av bröstet. Detta medföljs ofta av en känsla av värme i huden.
• Smärta. Ibland smärtar bröstet konstant, ibland är det endast vid beröring eller när barnet ammar som mamman känner smärtor.

Varför uppstår mjölkstockning?
Det finns en sak som forskarna är ense om och det är att mjölkstockning uppstår på grund av ofullständig tömning av bröstet/brösten. Vad som föranleder att brösten inte töms ordentligt diskuteras det mycket om i forskarkretsar. Än så länge finns det endast teorier, här är några:

• En eller flera av mjölkgångarna är igenproppad med mjölkproteiner och döda hudceller.
• Barnet har sugit mindre ofta vid bröstet, t ex sovit igenom natten eller sugit på en tröstnapp.
• Barnet har sugit mindre effektivt vid bröstet, t ex vid förkylning.
• Mamman har varit stressad och inte låtit amningen ta den nödvändiga tiden.
• Hårt åtsittande bh som hindrar mjölkflödet.
• Brösten har utsatts för kyla. (Denna teori finns enbart i Sverige).

Hur ska mjökstockning behandlas?
Forskningen ger oss fler svar hela tiden men vetenskapligt bevis för bästa behandling finns idag inte. En studie som jämför olika behandlingsformer pågår just nu i Helsingborg/Ängelholm. Tills vi har bevis (eller som det heter, evidens) för bästa behandling får vi lita på våra erfarenheter.
Det är ovanligt att kroppen reagerar med hög feber och frossa utan att det finns en infektion i kroppen men forskare i både Sverige och Danmark har bevisat att det när det gäller mjölkstockning är det onödigt med antibiotikabehandling i de allra flesta fallen. Symptomen orsakas av att mjölk pressas ut från mjölksjöarna till bröstvävnaden.
Kroppen tar hand om mjölken som har "läckt ut" i vävnaden; det tar något dygn. Behandlingen är inriktad på att försöka förstå varför mjölkstockningen har uppstått samt tömma brösten regelbundet så att stockning inte uppstår igen. Varje kvinna behandlas individuellt, men här finns några av de behandlingsformer som kan användas: tätare amning, syntocinonspray, fettvadd, akupunktur, febernedsättande medel (t ex Panodil), vila i sängen, handmjölkning, pumpning, varm dusch, amningsobservation, odling, bröstmassage, justering av barnets position och tag om vårtan.

Ibland utvecklas mjölkstockning till en infektion och då skrivs antibiotika ut.

Anmning och mediciner

www.patient-fass.nu/avsnitt/graviditet.htm

Om du av någon anledning inte vill eller trots allt inte lyckas med amningen; kom ihåg att barn mår bra av att ha en mamma som mår bra och att det är bättre med en välfungerande mamma än en som hela tiden tycker att amning är jobbigt och mår dåligt av det.

Referenser

Huggins K.E. & Billon S.F. 1993. Twenty cases of persistant sore nipples: Collaboration between consultant and dermatologist. Journal of Human Lactation 9(3), 155-160.

Elliott C. 1996. Using a silicone nipple shield to assist a baby unable to latch on. Journal of Human Lactation 12(4), 309-313.

Centouri S., Burmaz T., Rofani L et al. 1999. Nipple care, sore nipples and breastfeeding: A randomized trial. Journal of Human Lactation 15(2), 125-130.

Livingstone V. & Stringer LJ. 1999. The treatment of staphyloccocus aureus infected sore nipples: A randomized comparitive study. Journal of Human Lactation 15(3), 241-246.

Livingstone V. 1996. Too much of a good thing. Maternal and infant hyperlactation syndromes. Canadian Family Physician 42, 89-99.

Engström BL. 1999. Amning efter bröstreduktionsplastik. En studie om mammors upplevelser av information och bemötande. Vård i Norden, No51,Vol 19 (1), 29-35.

Hatton M. & Carrigan Keleher K. 1983. Breastfeeding after breast reduction mammoplasty. Journal of nurse-midwifery, Vol 28, No 4, 19-22.

Marshall DR., Callan PP. & Nicholson W. 1994. Breastfeeding after reduction mammaplasty. British Journal of Plastic Surgery, 47, 167-169.

Hurst N. 1996. Lactation after augmentation mammoplasty. Obstetrics & Gynecology, Vol 87, Nol, 30-34.

Evans K., Evans R. & Simmer K. 1995. Effect of the method of breast-feeding on breast engorgement, mastitis and infantile colic. Acta Pediatrica 84: 849-52.

Evans M & Heads J. 1995. Mastitis: Incidence, prevelence and cost. Breastfeeding Review Vol. 3, No. 2, 65-71.

Fetherston C. 1997. Management of lactation mastitis in a Western Australian cohort. Breastfeeding Review Vol. 5, No.2, 13-19.

Foxman B., Schwartz K. & Looman S.J. 1994. Breastfeeding practices and lactation mastitis. Social Science and Medicine Vol. 38, No.5, 755-761

Moon J.L. & Humenick S.S. 1989. Breast engorgement: Contributing variables and variables amenable to nursing intervention. JOGNN July/August 1989, 309-315.

Motion till Riksdagen 1998/99:So312. Alternativmedicin.

Roberts K.L., Reiter M. & Schuster D. 1998. Effects of cabbage leaf extracts on breast engorgement. Journal of human lacatation 14(3), 231-236.

Thomsen A.C., Espersen T. & Maigaard S. 1983. Course and treatment of milk stasis, noninfectious inflammation of the breast, and infectious mastitis in nursing women. American Journal of Obstetrics and Gynecology Vol. 149, No.5, 492-495.

På baksidans insida!!

ÖVERDRIVEN BETONING av mängden bröstmjölk i samband med amning är en av de skadligaste idéer som vi i västvärlden överför till andra samhällen. Inte nog med att det uppmuntrar kvinnor i primitiva miljöer att överge amningen, utan också för att det blir underförstått att den enda anledningen att amma är att ge barnet mat.

KVINNAN I ANDRA VÄRLDSDELAR ger sitt barn bröstet utan reservationer. Hon oroar sig inte över när barnet åt senast eller om bröstet verkar fullt eller tomt. Hon ammar ändå inte för att proppa barnet med mjölk utan för att ge tröst och glädje. Om barnet gråter ger hon bröstet, om barnet har hicka, slår sig eller är rädd för främlingen, ger hon bröstet. Som en bisak får barnet i sig all den mjölk som behövs.

BLIR "MATANDET" det övervägande känner mamman sig berättigad att neka barnet bröstet när hon tror att det har fått nog eller inte är hungrigt.

UR BARNETS SYNPUNKT går trösten som bröstet ger förlorad. Det blir då mamman och inte barnet som bestämmer om barnet behöver och får tröst.

Citat av antroprologen Margaret Mead ur "Nursing Your Baby" av Karen Pryor, Pocket Books New York, 5th printing, 1974.