Kranskärlsröntgen

En kranskärlsröntgen visar om det finns förträngningar eller stopp i hjärtats kranskärl.

En tunn plastslang, en kateter, förs in av läkaren, genom en pulsåder i ljumsken eller ibland i handleden, upp till hjärtats kranskärl. När kontrastvätska sprutas in syns med hjälp av röntgenbilder eventuella förträngningar i kärlen. Förberedelser:

• EKG (ibland också arbets EKG)
• Blodprov
• Ultraljud av hjärtat
• Dusch med speciellt rengöringsmedel
• Rakning av ljumskar
• Muntlig och skriftlig information
• Lungröntgen

Kranskärlsröntgen görs vid

• en akut hjärtinfarkt  
• instabil kärlkramp, vilket innebär kärlkramp som kommer redan efter lätt ansträngning eller till och med i vila.
• kärlkramp som trots medicinsk behandling ger svåra besvär.
• sjukdomar i hjärtats klaffsystem, som behöver opereras
• allvarliga hjärtrytmstörningar
• bröstsmärtor, där läkaren trots utredning inte kunnat ställa säker diagnos
• utredning av hjärtsvikt
• utredning inför hjärttransplantation.

Om ett eller flera kranskärl är förträngda görs ibland en ballongvidgning (PCI). Ofta lägger läkaren då också in en så kallad stent, ett slags nätrör i metall, som en förstärkning av kärlväggen. Vissa stentar innehåller läkemedel och används framför allt när det finns en ökad risk för att förträngningen ska återkomma. En stent kan aldrig ändra läge utan sitter kvar livet ut.
 
Under en ballongvidgning är patienten fullt vaken. Lokalbedövning ges och vid behov ges även annan smärtstillande och/eller lugnande behandling. Vid uppblåsning av ballongen som vidgar kärlet kan man känna bröstsmärta under några minuter (ungefär som kärlkramp).
I regel tar behandlingen en till två timmar.

Telefon

Läs mer - www.sjukvardsradgivningen.se