|
|
Lasarettet uppmärksammade forskningen på Vetenskapens dag
Den 29 september 2011 arrangerade Helsingborgs lasarett Vetenskapens dag, en eftermiddag i forskningens och vetenskapens tecken då medarbetare och andra inbjudna från vården fick möjlighet att ta del av vetenskapliga symposier, posterutställning och en paneldebatt om lasarettets forskningsverksamhet. -Syftet med Vetenskapens dag, som kommer att arrangeras även nästa år, är att uppmärksamma och uppmuntra den kliniska forskningsverksamhet som bedrivs på lasarettet. Vi vill också ge en möjlighet för våra forskare att mötas och utveckla interna samarbetsformer, säger forskningschef Per-Anders Larsson. Vetenskapliga symposier Vetenskapens dag bjöd inledningsvis på välbesökta symposier på tre teman - hjärnan, folksjukdomar samt tumörsjukomar - där forskare på lasarettet föredrog sin forskning (se faktaruta längre ned på sidan, för mer fakta om föredragande forskare och respektive forskningsarbeten). Paneldebatt om forskning på Helsingborgs lasarett För att lyfta frågorna kring forskningen på Helsingborgs lasarett ytterligare var Region Skånes forskningschef Hannie Lundgren och professor Karl Obrandt från medicinska fakulteten Lunds universitet inbjudna till en avslutande paneldebatt, där även sjukhuschef Lisbeth Cederwald och överläkare och forskare Niklas Nielsen medverkade. Debatten leddes av lasarettets forskningschef Per-Anders Larsson. Under debatten dryftades forskningsfrågorna ur många olika perspektiv, där även många av åhörarna bidrog med tankar och åsikter. Fortsatt satsning viktig Panelen var enig i många frågor, bland annat om hur viktigt det är att forskningen fortsätter att utvecklas och att det skapas starka forskningsmiljöer för att attrahera forskare. En allt äldre befolkning och den medicinska utvecklingen kräver en aktiv och pågående forskning inom kunskapsintensiva organisationer som sjukvården, menade Region Skånes forskningschef Hannie Lundgren. Även sjukhuschef Lisbeth Cederwald betonade vikten av att fortsätta satsa på forskningen på Helsingborgs lasarett, framförallt med tanke på att lasarettet i januari 2012 blir ett utbildningssjukhus för läkarstudenter. Lasarettet är också ett sjukhus med ett bra och representativt patientunderlag, vilket erbjuder goda forskningsmöjligheter. Att utöka omvårdnadsforskningen är också viktigt, för att få en bredare spännvidd på forskningen. Professor Karl Obrandt höll med Lisbeth Cederwald om att forskning är en viktig förutsättning för ett utbildningssjukhus, eftersom det stimulerar ett kritiskt och utvecklingsinriktat tänkande hos handledare och studenter. Att forska på Helsingborgs lasarett När det gällde forskarnas vardag på Helsingborgs lasarett menade Niklas Nielsen att förutsättningarna på Helsingborgs lasarett är bra. Det finns en förståelse för forskningsfrågorna och unika förutsättningar när det gäller möjligheterna att söka anslag. Annat som fungerar bra är det stöd som ges när det gäller administration, bibliotek, statistiker, laboratorium och forskarnätverk. -Att forska på sitt eget sjukhus skapar dessutom en känsla av delaktighet och en ökad känsla för patienterna. Det inspirerar också den dagliga kliniska verksamheten och stimulerar det kritiska tänkandet. Uppmuntra nya forskare Såväl panelen som paneldebattens åhörare var slutligen också eniga om hur viktigt det är att ge nya yngre forskare möjlighet att forska kring mindre, smalare frågor samtidigt som etablerade forskningsgrupper får fortsatta möjligheter att driva större projekt. Alla var också eniga om vikten av att skapa nätverk och få kännedom om befintliga projekt för att starta än fler relaterade forskningsprojekt.
VETENSKAPLIGA SYMPOSIER, VETENSKAPENS DAG 2011Folksjukdomen diabetes - Diabetes i världen (Mona Landin-Olsson)
- Hur en ögondoktor ser på diabetes (Maria Tyrberg)
- Kan man trycka bort fotsår? (Christer Hammarlund)
- Graviditetsdiabetes, hur går graviditeten och förlossningen? (Claes Ignell)
- Graviditetsdiabetes, hur påverkas barnet? (Charlotta Nilsson)
- Graviditetsdiabetes - vad innebär det för kvinnan? (Magnus Ekelund)
Hjärnan - Associationen mellan Apgarpoäng fem minuter efter födelsen och avgångsbetyg från grundskolan (Andrea Stuart)
- Kan man avbilda tanken? (Kristina Källén)
- Temperaturbehandling vid hjärtstillestånd (Niklas Nielsen)
Tumörsjukdomar - Prognostisk information vid analys av biomarkörer vid primär bröstcancer (Anna-Karin Falck)
- Hudcancer — riskfaktorer och terapeutiska framsteg (Kari Nielsen)
- Riskfaktorer för tumöråterfall och försämrad cancerspecifik överlevnad vid rektalcancer (Fredrik Jörgren)
- CEA och MUC2 mRNA i lymfkörtlar vid kolorektal cancer ger prognostisk information (Gudrun Lindmark)
|
|
Per-Anders Larsson, forskningschef på Helsingborgs lasarett.
Paneldebatten om forskning på Helsingborgs lasarett lockade många åhörare. I debatten medverkade, från vänster ovan, överläkare och forskare Niklas Nielsen, sjukhuschef Lisbeth Cederwald, Region Skånes forskningschef Hannie Lundgren samt professor Karl Obrandt från medicinska fakulteten, Lunds universitet. Debatten leddes av Per-Anders Larsson, forskningschef på Helsingborgs lasarett.
Posterutställningen, ovan, visade många exempel på forskningsprojekt.
På symposiet om tumörsjukdomar, ovan, föredrog bl a Gudrun Lindmark, Fredrik Jörgren och Kari Nielsen.
Christer Hammarlund föredrog om behandling av fotsår, på symposiet om folksjukdomen diabetes.
Andrea Stuart berättade om sin studie Associationen mellan Apgarpoäng fem minuter efter födelsen och avgångsbetyg från grundskolan, på symposiet om hjärnforskning.
Kristina Källén talade, på symposiet om hjärnforskning, kring temat om huruvida man kan avbilda tanken.
|